...det är "vardag" igen. Alla säger man ska på någotvis återgå till sin vardag(efter tragiska händelser). Men hur gör man då, när vardagen aldrig någonsin kommer se ut som den en dag gjorde? Minns jag ens hur vardagen såg ut innan? jag tror inte det... och hur ska jag kunna återgå till den då?
Vad gjorde jag innan allt tragiskt började hända 1997? Och hur kom jag ur den depressionen, så jag kunde återgå till någon slags vardag? Hur gjorde jag innan och efter Fredrik? Hur levde vi då och hur ska jag kunna fortsätta leva nu?
Återigen har en när och väldigt kär person ryckts i från mig, det är 3dje personen på 10 år med ganska exakt 5 år emellan(1997/2002/2008). Återigen känns hjärnan blank och flyktinstinkten tar vid. Va gott och bara dra iväg... men vänta nu, nu har jag alldeles för mycket att leva för här, där jag har slagit rot och skaffat mig ett kontaktnät. Bara sitta här och gilla läget då, och försöka bilda mig en vardag....hua
Ms E
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
7 comments:
stora kramen till dig, gumman! tänker på dig
Sänder enorma styrke kramar!
Kram P
Kämpa på vännen!
Kramar Elenor
Du vet var jag finns och även om det inte alltid kanske "hörs" jättemycket, så finns du i mina tankar. Kramen!
Hej vännen!
Du har fått en award av mig! =)
Kramar
Hej där tjejen!
Den där vardagen kommer nog aldrig tillbaka,men försöker leva som vanligt,men tankarna finns alltid där. Finns inte en morgon som jag vaknat och han inte har varit det första jag tänker på och inte en kväll jag somnat utan att han är det sista jag tänker på. Nu när det börjar närma si "årsdagen" är det riktigt tungt. kramar
Post a Comment