Ensamheten...

...tränger sig återigen på, och inget kan jag göra. Ett jäkla förbannat magvirus har flyttat in i min annars så tåliga mage. Har inte fått behålla några som helst födoämnen på 5 dagar nu. Mycket spännande må jag säga, speciellt om man gillar att gå ner i vikt, hey 5 kilo på 5 dagar. Men ungefär lika mycket energi har ju försvunnit. Orkar ingenting what so ever, usch!

Ensamheten trängde sig även på i mitt förnuft, hör och häpna. Jag som har en dubbelsäng, har sedan i tisdags endast bäddats för 1. I alla år singel som osingel har jag bäddat hela sängen alltså för två. Men då när jag i tisdags (dagen för mitt magvirusutbrott) stod och tvättade i tvättstugan på sjöbo (där mor bor) så tänkte jag för mig själv att jag behöver nog inte bädda för två om det ändå bara är jag som ska sova där. Och då kommer ju den här jobbiga insikten om att man är ensam.
Och så klart bodde ju alla intressanta bönder från "Bonde söker fru" så förbannat långt bort. Och jag vill ju inte lämna bästkusten hehehe

Har suttit och glott på youtube stort sett hela dagen. (bortsett från när jag plågade Tina med min närvaro i kiosken). Hittat massor med tama kakaduor, så nu jäklar ska här tränas, Gustav kan ju få bli lite tam i alla fall tycker jag ju.
Några förslag?
Just nu sitter han mest och upprepar sig själv med ett ganska så irriterande läte, det måste vi jobba bort.
Annars är han ju mannen i mitt liv =)

Tacka måste jag göra F på jobbet för att jag fick Spotify av dig, en fenomenal uppfinning.

HIT MED LITE TVÅSAMHET! MsEvs