Ovärdeligt ömhetsbevis...

Ella min minsta brorsdotter gav mig en ordentlig "hej då"-kram när vi skulle säga hej då förra helgen i Gällstad, det kommer värma mitt hjärta lääääänge. I somras när vi möttes upp i Hunnebostrand så var hon rätt så lugn och hade inga problem med att vara med varken faster eller farmor. Men i oktober när vi hälsade på Lova på hennes födelsedag, då var Ella lite reserverad och ville inte alls varken kramas eller prata med faster, kanske är hon inne i en mammaperiod. Men hur som helst, vi möttes alla upp på Hotell Bogesund 12/12 för ett underbart julbord och härligt sällskap av familjen Broberg/Nilsson. Tack för det =)
Dagen efter skulle Gällstad utforskas så klart, jag och mor har väl tjatat om det stället länge nu så somliga var väl lite nyfikna på hur det var. Där strosade vi omkring en stund och avslutade med en härlig fika. Därefter väntade hemfärd för familjerna från norr. Jag närmade mig Ella lite försiktigt och frågade denna härliga 1åring om faster fick en hej då-kram, och det fick jag, en låååång härlig kram, underbart =)

Har tidigare känt mig avigt inställd till kramande, men har väl insett nu på gamla dar hur mycket det verkligen värmer. Av Candy får man alltid en kram, vare sig man vill eller inte, lika så Edgar är sån. Galin skulle man kunna plocka upp och ruska om lite så där på skoj, för hon är så go, Gia min pärla dig skulle jag kunna krama i flera timmar i sträck.
Och så klart Max, dig vill jag inte ens släppa taget om alls någonsin. Ella och Lova kommer jag stjäla så många kramar som jag vill ha, hihi

Är man kramgo så ska man kramas helt enkelt =)

Over and out, Ms Evs