Sunday, December 19, 2010

Läste igenom gamla bloggar här om dagen, läste om hur deppig jag var under en väldigt lång period. Märkligt hur det nu känns som om att det aldrig har hänt. Nu leker ju livet som aldrig förr. När jag ser tillbaka på den tiden så funderar jag på varför jag inte sökte hjälp i tid. Det var/är så otroligt många saker som skulle behöva bearbetas duktigt. Att dra en fin luskam genom alla funderingar och känslor som har uppstått dem senaste 14 åren. Jag sökte hjälp några veckor innan Max kom in i mitt liv, 2-3 månader efter så hörde vårdcentralen av sig, men då var man ju så upp över öronen nyförälskad och tyckte inte då man behövde någon hjälp. Många har skrivit i kommentarerna i min blogg och försökt stötta och det värmer otroligt mycket.
Men att behöva någon proffesionell att prata med tror jag att jag måste göra (igen) Har en underbar kurator i Eskilstuna, men henne får jag inte prata med längre då jag inte bor där. Jag är inte deprimerad alls, jag älskar Max och jag älskar vårat liv tillsammans. Däremot så kanske en kurator eller psykolog kan svara på hur det kommer sig man glider allt längre från sina föräldrar. Är det jag som gör fel är det därför dem inte hör av sig? Behöver även någon som förstår sig på hur det är att leva med en ständig sorg och saknad efter personer som rykts i från mig i förtid och kanske bringa förståelse i varför det blev som det blev.

Fick ett sms här om dagen som rörde mig nästan till tårar. Lova den sötaste lilla tösabiten skickade att hon saknade mig och ville att jag skulle komma och hälsa på. Och det ska jag bestämt försöka göra, får se vad storebror och svägerska har att säga om det.

Som många gånger förrut i min blogg så har jag hävdat att årets julklapp inte är prylar och sånt bjäfs, utan att man faktiskt talar om för dem man tycker om att man just tycker om dem riktigt mycket. Livet är skört...glöm aldrig det

God jul och gott nytt år alla goaste människor

Kram Evs

Wednesday, October 6, 2010

Lyckligt lottad =)











När jag var 14 år, fick jag reda på något som satte djupa spår i mig, nämligen att jag och min storebror inte har samma pappa. Som 14-åring har man väl redan en tuff period av att hitta sig själv och sin självbild, det blev en liten identitetskris för mig, och många frågor ploppa upp i mitt huvud. Fick veta att storebror hade två halvsystrar någonstans i Sverige. Min första tanke var ju "hjälp ska dem ta min enda storebror ifrån mig?" Detta rann väl ut lite i sanden med tiden, och att man blev äldre. Jag visste Claus hade varit och hälsat på dem, men lade inte allt för stor vikt vid det då. Den 25/9 var vi bjudna till bröllopsfest i Kjula, fick veta att Claus systrar även var bjudna. Blev en smula nervös, men mest förväntansfull faktiskt då jag såg att storebror såg väldigt mycket fram emot deras besök. Och oj vilken fest det blev =) En härlig blandning på folk och fä. Men det bästa av allt är att det känns som man har fått 2 härliga bonussystrar i Diana och Daniela. Tänker klamra mig fast vid dem så gott jag kan, för med tanke på hur bäst min storebror Claus är så kan dem ju inte vara sämre =). Jag har nu 3 "bästaste" syskon.


Jag snodde lite bilder från facebook som Daniela hade lagt upp, hoppas det är okej?
Överst: Dem härligaste brorsbarnen man kan tänka sig, nämligen Lova och Ella
Nr 2: Min finaste Max (bättre livskamrat är svår att hitta <3
Nr 3: Finaste Claus och Linda på deras bröllopsdag 2010-07-17
Nr 4: Daniela, Claus och Diana (min storebror och mina nya systrar)


Känner mig bara så lyckligt lottad =)

Friday, September 17, 2010

Bilhaveri




Den gröna fina Suzukin jag köpte i mars, har gått hädan. Något så ovanligt som en Kamkedja har gått av, och när den har gått av har den i farten slagit sönder stora delar av motorn. Då jag känner till mina rättigheter och skyldigheter så har jag lämnat in en anmälan till Allmäna reklamationsnämden, för jag hann inte ens ha den i 6 månader. Så en ny jakt på ett "åk" började, och resulterade i något jag aldrig hade trott jag skulle köpa. För det första en röd bil, och för det andra en Ford. Men men vi får se vad den går för. Håll nu tummarna för att ARN står på min sida och att bilförsäljaren rättar sig efter deras beslut.
Over and out, Ms Evs

Update





























Att Gotland är en fantastiskt härlig ö är väl vida känt? Våran semester där var i alla fall galet underbar på alla sätt och vis, bästa semestern jag har haft på många år faktiskt. Tyvärr blev Max lite förkyld på ön men han var vid gott mod ändå =) Får säga tack till goaste Galin som skockade runt oss som en flock lamm och visade allt hon kunde och visste, samt för det härliga uppehället vi fick. Stort TACK! Tack även Budda för sällskapet, Loka och Fey för en trevlig kväll på Bistra Haren. Tack även till Edgar som sytt våra kläder, samt Candy, Kalle och Maya för härlig underhållning på Lammgillet på Bistra.














Sunday, June 27, 2010

Är det så här livet ska levas?

...så vill jag absolut vara med för resten av livet =)

Nybliven sambo och jag njuter i fulla drag, livet är så gutt nu när det alltid finns någon att luta sig emot, någon som finns där villkorslöst. Visst har jag många goa vänner jag kan luta mig emot, men ni vet ju att det inte är riktigt samma sak, som med någon man verkligen älskar.

Vi hade en underbar midsommarafton för oss själva med gott att äta och dricka, samt en härlig filmkväll. Igår besökte vi Borås djurpark, där har jag inte varit på nästan 5 år så det var riktigt mysigt. Kvällen bar iväg till Per med tillhörande grillning, han ville ju så klart inviga den grill vi köpt till honom i födelsedagspresent, och oj vad gott det blev. Det lilla hingstfölet som stod i hagen fick sig även lite besök, så söta man bara vill ta hem dem till vardagsrummet och gosa lite =)

Mycket är även på gång, sikfest, 93 års-kalas, 31-års-kalas, gothia cup, sommartorsdagar, och vips så är det ju snart semester och då blire Gotland nästa.

En tanka bara: visst det är sommar, det är gott att gå barfota hemma i gräset och strosa och på stranden så klart, men när man ska besöka butiker eller restauranger tar man inte på sig skor då? Har i dag haft inne en bunt kunder barfota (finns en hel del flis, från tex pallar och sådant här inne på golvet) för att inte tala om tjejen på hamburgerrestaurangen Max som var barfota det tycker inte jag är okej det är ganska så ohygieniskt hua.

MsEvs over and out

Sunday, May 9, 2010

Stulet från Gias facebook...

En av dem absolut bästa personerna jag vet har skrivit så här på sin Facebook och jag kan inget annat än att hålla med =)
Nästa gång du funderar på att inte lägga dig i ställ dig frågan: Om det inte är min sak vems är det då? Vems uppgift är det att vara medmänniska?
Ms Evs

Wednesday, May 5, 2010

Snurrar? jo det gör min värld ibland...

...på gott och ont. I skrivande stund är det ont, misstänker starkt jag har åkt på en släng sån migrän folk pratar om, först yrsel och sedan en galet jobbig huvudvärk som oftast sätter sig bakom något öga. Vad kan man göra för att avhjälpa detta?

På andra vis snurrar det på ett pirrigt och gosigt sätt. Max har då bestämt sig för att lämna sin trygga ungkarlslya i Gällstad för att bo i hop med mig =) Ser väldigt mycket fram emot det ska ni veta, äntligen får jag den där motvikten jag surrat om i tidigare inlägg, någon som hjälper mig så att inte bäddmadrassen hela tiden hasar ner på min sida =)
Självklart är jag galet glad i den förändring som är på väg att ske, något annat kan jag inte drömma om just... lyckan har funnit mig äntligen =)

Snart bär det iväg upp till Tuna med. Far har bestämt sig för att fira sin 60 års dag något senare än normalt (han fyllde i februari). Så första helgen i juni far jag och Max dit. Ska bli skoj att få visa honom vart jag har växt upp osv, för det blir ju första gången han åker med dit upp. Har inte varit i Tuna sedan oktober förra året det är lite för lång tid att inte hälsa på sina sötaste brorsbarn kan jag tycka, men men nu ska det bli av äntligen =)

Ont ont aj aj, over and out MsEvs

Friday, March 19, 2010

Tropikerna?



Njae, det är Tropikerna man kan besöka i Borås så klart.
En härlig tös vid namn Theresé tog kontakt med mig för en tid sedan, en tjej som visade sig att ha samma intressen som mig, nämligen djuren. Däremot är ju hennes passion kräldjuren och fåglarna. Min passion riktar sig mer till fåglarna och hästarna. Men jag är nog inte så svårövertalad till att odla en passion även för dessa otroligt vackra och fashinerande djur. Ovan är några av dem karaktärer man kan stöta på i Borås Tropikhus. Förlåt mig Therese men jag kommer inte ihåg arternas namn =( ska försöka bättra mig jag lovar hihi.
Ett härligt lugn och harmoni sprider sig i i kroppen när jag kliver in på Tropikhuset, det är en värme som jag absolut skulle kunna trivas med även här hemma hehe. Man hör aporna vissla lite i bakgrunden, man hör porlande vatten från akvariet, man hör rasslandet från någon av husets alla skallerormar och plötsligt står en kobra upp med full stridsberedskap, men jag känner mig tillfreds även om jag delar rummet med sveriges största samling giftormar =)
Therese och Andreas har en otrolig förmåga att förmedla sin entusiasm så pass att man blir riktigt nyfiken på vad det hela handlar om. Har dock inte för avsikt att skaffa mig något krälande, men man ska ju aldrig säga aldrig =)
När jag besökte Therese och Andreas i deras hem så när jag var på väg hem därifrån var jag så full av entusiasm att jag genast satte igång och göra Gustavs (min kakadua) liv lite roligare. Är väldigt intresserad av miljöberikning av hans "hem". Och Therese har fått mig att få nya ideér och ny ork och lust att ta tag i det.
För alla som missat Tropikhuset i borås måste gå dit omedelbums! Eller ja vänta till påsklovet då är det öppet =)
Det är helt klart värt inträdet för det finns mycket att se, och höjdpunkten är ju om Therese kommer fram från sina gömmor och berättar lite om djuren =)
Tack Therese och Andreas för en ny och fresh vännskap som jag ser fram emot att vårda ömt, och tack för alla galna skratt, det vill vi ha mer av =)
Kramen MsEvs

Wednesday, February 17, 2010

Första intrycket...

...är inte alltid det rätta. Man kanske ser något, i tidningen, på nätet eller ute bland allmänheten, man får ett intryck och man bildar sig en tanke om det man sett. Att första känslan man får kanske är rätt, för känslor har sällan fel, men intrycket man fick kanske inte alltid är det som håller i hop historien. Det verkar inte finnas något universalt sätt att förmedla sin tanke på så att alla uppfattar det på rätt sätt. Många kan bli stötta och förbannade medans andra tror det kanske är ett skämt. Sen finns det ju dem som stenhårt håller på sin åsikt från sitt första intryck, utan att ens försöka höra, lyssna, se eller ta reda på rätt fakta i frågan.

Det är svårt att erkänna för sig själv att man börjar bli en smula folkskygg. Speciellt i mitt yrke, då jag har hand om retur och reklamationsärenden på en stor elektronikfirma. Jag blir nästan varje dag fundersam över det faktum att vi alla tillhör mänskligheten. För många människor jag stöter på kan man nästan tro dem är en underart, eller någon form av bortbyting, vad vet jag. Visst är jag medveten om att lilla Sverige kallas för lilla landet Lagom, med mellanmjölksyndrom. Men vart tog folkvettet, artigheten och logiken vägen?

På jobbet har vi lärt oss att "see trough the eyes of the customer" och visst jag kan sätta mig in i kundens känsla när något gått på tok med deras produkter, jag har själv haft produkter i behov av service så jag förstår absolut känslan. Men när mina och mina chefers befogenheter tagit slut och det enda som är kvar är Sveriges rikes lag, då är det svårt att hjälpa kunden. Självklart gör vi många undantag i specifika fall, tex om det tagit lång tid, eller om det krånglat på något sätt. Men då förvandlas många människor från just medmänniskor till spottande, fräsande, svärande, skrikande, hotande och rent ut sagt för jävliga "ting".

Det är nu år 2010, utveckligen av "döda"-ting (tex, bilar, hemelektronik etc) har gått framåt med rasande fart under 1900-talet. Men vem tog tag i människorna, vem tog bort vett och etikett från schemat i skolan, vart tog ämnet etik vägen? Varför åker folk bara förib en olycka, varför går folk förbi när någon blir misshandlad, vem ingriper inte när dem ser barn och djur skadas? Känns som vi har tappat bort våran värdighet, är vi värda att vara jordens mest intelligenta varelse? Man kan ju börja undra ibland.

Tänk på hur ni behandlar eran medmänniska/djur, hur vill du själv bli behandlad? Jag vet i alla fall att jag vill bli behandlad med respekt, för det är så jag behandlar dem personer jag möter. Ska man absolut ta ut sin ilska på något så gå ut i skogen och hugg lite ved, det finns alltid någon som behöver lite ved att värma sig med. Känns som jag skulle kunna babbla på i ämnet i flera timmar till men nu är jag rätt så uttömd.

Be well.... MsEvs

Wednesday, January 20, 2010

Yoga =)

Trodde aldrig för mitt liv att fysisk träning kunde ge lyckorus, men attans detta är andra gången jag provar på Yoga, och nu är jag nyss hemkommen från mitt pass, och känner mig lycklig, varm och så full av energi så jag inte riktigt vet vad jag ska ta mig till. Dumt att störa grannarna med att städa eller något annat nyttigt. Så Yoga är något jag ska försöka få in varje vecka i mitt märkliga jobbschema. Sen var ju cirkelgym på friskis och svettis superjobbigt men skitkul, samtliga kroppens muskler bara skakade när jag kom ut därifrån, men oh så gott det var. Om ni inte har testat Yoga så gör det bums =)

Max tack för ditt stöd och för att du finns helt enkelt. Tack Galin för att du hänger med och kämpar med mig, även om det ibland blir på olika tider hehe. Tack Gia för att du på distans stöttar mig i mitt kostval, ni e underbara och ovärderliga för mig.

En tanke skänker jag min härliga familj i E-tuna. Claus stackars töser Lova, Ella och Linda som är sjuka, krya på er och glöm inte att ni är dem absolut viktigaste personerna som finns i mitt liv !

Kramen Evs

Sunday, January 10, 2010

Nyårslöfte?

Nja inget nyårslöfte, men mer ett löfte om en bättre hälsostatus, som den ser ut nu är den under all kritik. Något måste göras och det är fort. Måste på någotvis lära mig trotsa all oregelbundna tider som jag har på jobbet, och alla "sug" som dyker upp som oftast. Har återigen skrivit in mig på viktklubb.se, får se hur det går denna gången. Har dessutom ingen dator hemma än på ett tag så det ska bli spännande, får hoppas jag kan sitta på min rast på jobbet och fylla i det man ska på sidan.

Igår var en underbar dag, Max och jag slappade i soffan med lite X-box och tv, sen for vi till den Indiska restaurangen Yoghi i Borås som har världens godaste indiska mat =) Efter det blev det en hel del ordbajsande på ica i stan då vi stötte samman med Candy och Edgar. Alltid lika trevligt att prata film jämte frysdisken haha. Hela dagen hade Max pratat om att vi skulle gå och se på bio, och då Sherlock Holmes, men när vi kom fram till bion så hade han visst köpt biljetter till Avatar. Sci-Fi, fantasy och annat bjäfs är sällan min melodi, men Avatar var en sevärd film, jag brydde mig inte så mycket om specialeffekterna men tyckte handlingen var rätt så söt =)
Tack goaste Max för en underbar helg. Pussen på dig.

Over and out, MsEvs