Vardagen...

...har åter kommit efter all semesterfrensi. Jag saknar semestern... Min sommar har varit underbar, jag fick ju träffa mannen i mitt liv så klart. Hela sommaren har vi spenderat så mycket tid vi har kunnat med varandra för att lära känna varandra mer. Men nu har ju vardagen kommit, vi har börjat jobba ordentligt igen och kan nu bara ses lite då och då. Jag saknar honom väldigt mycket, min säng känns liksom mer tom än någonsin när han inte är här. Men som tur är det inte ett jätteavstånd mellan oss så det går ju att ses om man vill även mitt i veckorna.

Inom en snar framtid är ingenting längre sig likt...Flera stora förändringar är på G, varav en sker i morgon och det andra kanske redan till helgen.

Mamma har sålt sin kiosk! I 3 år har hon slitit för att göra den till en knytpunkt i Målsryd centrum. Och det tycker jag nog hon har lyckats med. Innan var den grådassig med tråkiga gråa bänkar, ett ganska dystert utseende. Men idag är den solgul, men nya fresha bänkar och ett mer inbjudande utseende. Bra jobbat Morsan =) Önskar dig all lycka till nu när du ska ge dig iväg mot nya äventyr så klart.

En annan stor händelse som är riktigt rolig är att bästaste Galin nu har valt bort östkusten mot bästkusten =) Blå stjärnan tyckte dem behövde henne mer än Läckeby och det är jag oerhört tacksam över. Ska bli galet roligt att ha henne nära inpå, så man kan hålla ett öga på henne =) Önskar Malin och Kosmos välkommen hem...

Och snart är det ju dags för den årliga Dalstorpsmarchen =) Fler och fler deltagare får vi ihop varje år vilket är galet roligt. Ska bli superskoj att ha Candy med i år som debutant. Och Max så klart =) Vi ses i Dalstorp

Over and out Ms Evs

Lycklig? Jajamensan =)

Lyckan sprider sig som små rysningar i kroppen nu, det pirrar i magen hela tiden verkligen. Det spritter till i hela mig när jag känner av vibrationerna från ett sms från dig, blir helt varm inombords när du sitter där på andra sidan matbordet och ser rätt in i mina ögon och min själ...

Att få ha träffat dig är bland det bästa som kan ha hänt, var så säker! Vem kunde ana att det fanns någon därute som kunde göra mig så här lycklig som jag är nu? Själv hade jag nog börjat tvivla lite, men ack så fel jag hade. Vi har funnit tvåsamheten...

Tack Gos för att du är här <3