Happy Dalstorp part 2

Festen som var tanken att vi skulle blev tyvärr inställd. Men som tur är har jag dem goaste vännerna i världen som ställde upp och gjorde det till en minnesvärd kväll i alla fall. Goaste bästaste Galin ställde upp och kom ända från östkusten för att bjuda på god sushi på EEST och sen vidare på Bishop. Där möttes vi sen upp av Erik och David som tog oss med till Happy Dalstorp för vidare festande. Kvällen slutade nångång in på småtimmarna minns inte exakt tid men ca 6 tror jag kl blev. Hela söndagen gick åt att må rätt kass och glo på flummiga youtubeklipp.
Ser grymt mycket fram emot promenaden i höst, en tokrolig nystartad tradition. Vilka följer med?

Festen kommer nog att bli av ändå, för det vore skoj att ändå ha sex-partyt och mina goa jobbkollegor med på lite tacobuffé. Vi ska bara sätta ett nytt datum så jag hoppas det blir av inom kort.

Har haft en serie skumma drömmar på sista halvåret, varje dröm är olika men det slutar alltid på samma sätt vilket är oerhört skrämmande.
Oftast har det handlat om att jag är först på plats på en olyckshändelse av olika slag. Allt från bilolyckor till arbetsplatsolyckor. Sista drömmen handlade om att jag såg några brottslingar sno åt sig en bankomat (hahaha måste vara tungt) men men kontentan är att jag alltid ska försöka ringa larmnr 112. Men lyckas aldrig, jag ser att jag slår 112 på telefonen men hamnar alltid någonstans. Och då har jag inte vett nog att lägga på och försöka igen utan ska då försöka förklara för personen som jag hamnat hos att jag inte alls vill prata med denne utan ska försöka ringa 112. Detta håller jag på med tills jag vaknar känns det som.
Nu är ju inte detta lika skumma drömmar som Galins men lite skumt är det allt.. någon som har en idé hur dem skulle kunna tydas?

På torsdag ska jag på Spa. Jag fick ett jättefint presentkort av min mamma till jul, som jag ska utnyttja, hela 4½ timma ska det knådas och masseras så mmmm gissa om jag ser fram emot det. Kan skriva sen och berätta hur det var. Det är nämligen ett nyöppnat spa i Målsryd där jag bor som heter Prana.

Over and out Ms Evs

Ps Tack för alla goa kvällar i telefonen... du vet vem du är =)

Happy Dalstorp

Det är så underbart att komma till Dalstorp (så man kommer i säng i tid *fniss*) tycker jag. Jag gillar Dalstorp starkt och skulle helt klart kunna tänka mig att bo där en dag.

Jag och bästaste Galin begav oss dit med dem goaste Jan och Juha för fest hos Erik i den beryktade bygdegården. Och trot eller ej så kom vi fram till David (förfest hos Eriks lillebror) i tid. Det var en oerhörd bedrift måste jag säga. Speciellt när man har med den äldre brodern Mäkelä att göra =)

Förfesten var galet roligt (tack David) med mycket och för mycket alkohol haha. Väl framme i bygdegården, glada i hågen hann vi inte mer än att hänga av oss ytterkläderna och besöka dass försen det var dags för hemgång igen. Några hade fått lite för mycket alkohol innanför västen (jävla mintu att ställa till det) så dem ledde jag och Jan hem för att stoppa dessa i säng, så klockan var väl en sisodär 23:30 när vi kom i säng. Visst hade vi kunnat gå tillbaka till festen men dels är det en liten bit att gå och sen ifall dem nannande godingarna skulle må mer dåligt så är det ju bra att kunna assistera. Jag hoppas i allafall Erik blev glad för sin present som bestod av 2 uppblåsbara sumobrottardräkter =)

Till helgen gör vi om hela fadäsen, fast då är det min fest och den hålls hos goaste vännen Gördis i Rävlanda. Jobbet satte naturligtvis käppar i hjulet för mig då dem bokar upp en inventering samma kväll så mina arbetskamrater som ville komma inte kan. Men tur så kommer det ju många andra goa vänner så klart. Och några utav Gördis vänner och det ska bli skoj att träffa dem igen.
Bäst av allt är ju att Galin kommer. Mi casa e su casa, galin =)

over and out. Ms Evs

Definiera mig...

...många tragedier och obehagliga händelser har kantat min uppväxt och även mitt vuxna liv. Dem har till viss del format den personen jag är idag, på gott och ont =)

Jag har bollat en fråga med en god vän. Nämligen om tragedierna definierar vem man är. Använder vi oss utav våra tragedier för att tala om för omvärlden vilka vi är eller hur vi fungerar. Kan vi som har detta i bagaget svara på den frågan eller blir det till att vända sig till våra nära och kära för att få den bekräftelsen.

För min egen del så tror jag dock att min övervikt definierar lite vem jag är, hur vet jag dock inte.

Till något helt annat. Jag upptäckte att min korta men intensiva kräksjuka jag upplevde i förra veckan faktiskt hade en positiv sak med sig. Nämligen att jag inte längre är sötsugen. Har annars ett sockerberoende och saltberoende i form av glass, godis och chips. Men det är än så länge (peppar peppar) som bort blåst. Har bara ätit nyttiga och bra saker hela veckan. (Förutom lite glass igår då jag bjöd vänner på middag) Men idag på jobbet så känner jag mig inte sötsugen det minsta. Ska nog ta vara på detta tillfället faktiskt. Dumt att börja någoting man inte behöver.

Over and out. Ms Evs