Längtan...

...efter landet är just nu väldligt stort. Skummar hemnet, blocket osv efter ett litet rött hus på landet att hyra (behöver ju naturligtivis inte vara rött). Som många utav mina närstående personer vet så är jag uppväxt på landet och längtar tillbaka, som också alla säkert vet är att jag blir mer och mer allergisk att bo i lägenhet och med grannar och gemensamma tvättstugor.

Längtan att kunna gå ut till brevlådan i morgonrock, att få sitta på sin altan och se solen sänka sig ner över en åker, att få tända en brasa i kakelugnen eller varför inte en öppen spis, är så stor...

Längtan att Texas ska kunna få ströva ute om nätterna och fånga möss, att Gustav ska kunna få gå ut i sin voljär ute (som jag tänkt bygga) att kanske en dag ha en "Power" i stallet jämte, är ännu större...

Längtan att få dela min dröm med någon är nog störst...

Jag söker INTE någon att leva med, Jag söker någon jag inte kan leva UTAN.

Ms E

Årets Julklapp...

... är ingen elektronikpryl, utan årets Julklapp är att bry sig om någon. Ta någon i din famn och bara ge en varm ärlig kram. Det är nog det jag önskar mig mest.

En låt som fastnat i mitt huvud i dessa tider... Ted Gärdestad ett geni...

Du har då aldrig trott på tårar, det passar inte för en tjej, om man är över 15 vårar finns inga känslor kvar, kan du förstå två våta kinder, dom torkar lika snabbt igen, man rår ej för att tårar rinner, när man har mist sin vän. Jag vill ha en egen måne, jag kan åka till, där jag kan glömma att du lämnat mig. Jag kan sitta på min måne och göra vad jag vill, där stannar jag tills allting ordnat sig. Du tror du vet hur allt ska vara, du vet när allting passar sig, utom när jag ska förklara hur jag känner mig. Du bryr dig inte om mig mera, och det har tagit mig så hårt, du väl aldrig acceptera att någonting är svårt. Jag vill ha en egen måne som jag kan åka till, där jag kan glömma att du lämnat mig. Jag kan sitta på min måne och göra vad jag vill, där stannar jag tills allting ordnat sig. Jag vill ha en egen måne, jag kan åka till, där jag kan glömma att du lämnat mig, jag sitta på min måne, och göra vad jag vill, där stannar jag tills allting har ordnat sig....

Finns faktiskt en till som är svår att glömma...Gabriellas sång (så som i himmlen)

Det är nu som livet är mitt, jag har fått en stund här på jorden, och min längtan har fört mig hit, det jag har saknat och det jag har fått.
Det är ändå vägen jag valt, en förtröstan långt bortom orden som har visat en liten bit av den himmel jag aldrig nått.
Jag vill känna att jag lever all den tid jag fått, ska jag leva som jag vill, jag vill känna att jag lever veta att jag räcker till.
Jag har aldrig glömt vem jag var, jag har bara låtit det sova, kanske hade jag inget kvar....men jag ville gärna finnas kvar.
Jag vill leva lycklig för att jag är jag, kunna vara vara stark och fri, ser nu hur natten går mot dag. Jag är här och nu blev det bara mitt, och den himmel jag trodde fanns, ska jag hitta där någonstans.
Jag vill känna att jag levt mitt liv!

Årets julklapp är inte en elektronikpryl, Årets julklapp är att bry sig om någon! Ta vara på det!

Kram Ms E

Hur...

...ska jag prata med dig? Berätta gärna så jag kanske förstår hur jag ska formulera mig... eller du kanske bara önskade jag var tyst. Men någon sa till mig vid upprepade tillfällen när jag växte upp att jag skulle stå på mig och säga vad jag tyckte och tänkte. Tyvärr fick denna personen det tillbaka i dubbel bemärkelse då jag berättade precis vad jag tyckte och tänkte om denne. Önskar jag kunde göra det till dig med ibland, för du gör mig så fruktansvärt frustrerad. Känner hur vi kommer att glida mer och mer i från varandra. För min del gör det inget jag har kämpat så länge nu så jag bara ger upp nu. Vill du nå fram till mig får du ta det steget själv.

Enough is Enough...

Ms E

Färdig...

...första hjälpare, äntligen är vi färdiga. Nu är det meningen att vi ska vara redo och kastas ut i verkligheten med våra nya kunskaper. Tyvärr fick vi lite mer övning än som var planerat, då övning övergick i skarpt läge. Personerna hade tur det fanns så många röda korsare runt i kring sig. Så nu har jag sett Skövde akutmottagning med. Nåja allt löste sig och vi fick lämna akuten ganska så snart och fara hemåt mot Borås igen.
Däremot blev jag duktigt förbannad både på sköterska samt läkare på akutmottagningen i Skövde, jösses vilken dålig behandling FYYY på dem.

Blev illa berörd då här om morgonen jag satt och kikade på tv, kl var ca 5 på morgonen och mkt på tv var där inte. Så det var sån tv-shop eller liknande. Där annonserades då om någon slags kroppsstrumpa som ska göra att du ser slank ut. I annonsen så sas det att " nu behöver du inte motionera eller äta nyttigt utan dra på dig kroppstrumpan så ser du smal ut" Hm denna annonsen känns inte riktigt i tiden längre? Eller hur vad säger ni? Jag blev nästan illa berörd och sitter och funderar på vem man kan hålla ansvarig för att sända sådant skräp. Och tro mig jag tänker inte ge mig hehe...

Nåja ha det kalas alla, kram E

Den underbara känslan...

...när jag kliver i mina ridbyxor och beger mig till stallet är obeskrivlig. När jag kommer dit så fullkomligt går man in i väggen av den härliga doften av stall och häst, det är nästan som att dofta på en bebis huvud man blir lika kär i den doften, i alla fall jag. Hästen för dagen heter Veronice, och alla hittills har nästan bara klagat på henne att hon är slö och elak, vilket jag finner udda då hon var både kelig och sprallig och lydde varenda komando hon fick på en gång. Idag galoppträning jösses vilken underbar känsla, har väntat på det här ögonblicket i 10 år. Ska försöka annonsera om någon ev skulle vilja ha mig som medryttare någon gång i veckan, jag tror att jag skulle få mer utveckling snabbare på det viset.

Power är min favorit, tänk dig en kloss på flera hundra kilo och gigantisk stor, högre än mig själv vara lika kelen som min lilla katt hemma? Kunde han så skulle han krypa upp i knäet på mig och kunde jag så skulle han få det med. Efter varje pass så ska det kelas, man hinner inte med och borsta och fixa och dona för han måste kelas och klias och pratas med en lång stund innan han låter en borsta och kratsa hovarna, men det är ju så underbart så mig gör det absolut ingenting. Ska nog ta och skaffa mig en Power sedan när jag bor på landet och kan ha häst hemma.

Röda korset börjar ligga mig varmt om hjärtat, mer och mer för varje möte och för varje uppdrag jag går på. Tror att det ev är ett ämne jag kan verkligen brinna för. (ang förra inlägget)
Tanken att utan lön och utan eftertanke bara kasta sig in i en hel del skarpa lägen för att rädda vem som helst, någon du inte ens känner. Jag tror det krävs en viss typ av människor för det uppdraget, om jag är en just sådan människa återstår och se, även om jag blir färdig "första hjälpare" så har jag ju aldrig varit med om skarpt läge innan så det märker jag väl, om det någonsin kommer att hända. Peppar peppar för att det inte gör det.

Jag kan rädda ditt liv, kan du rädda mitt?

Kram MsE

Entusiasm...

...är en finurlig ting. Jag har kommit på mig själv bli väldigt fashinerad över entusiastiska personer. Detta tog sin fart när jag mötte en väldigt trevlig god vän för första gången. Visst har jag ett intresse för hans, men ett sådant brinnande intresse som han uppvisar är nog väldigt sällsynt har jag nog tänkt. Måste nästan det vara annars skulle man nog ha träffat på fler folk av den sorten. Hur som helst så önskar jag ibland att jag kanske verkligen "brann" för något eller någon för den delen. Men å andra sidan är jag mer utav typen att jag vill veta lite om mycket, och inte hamna i något slags insnöat läge där jag bara kan fokusera på en sak, som då min gode vän kan göra. Men ändå avundas jag honom då han kan bara smälta in i det han gör och inte bry sig om omvärlden eller vad andra ska tycka. Däremot saknar jag nog fler entusiastiska personer i min närhet, några som verkligen kan utstråla ett brinnande intresse för deras hobby eller arbete, för tro mig gott folk så är det upplyftande att ha dem nära inpå. Man får en riktig kick och en dos av levnadsglädje när man umgås med dem. Även fast ämnet dem brinner för inte intresserar dig en smula ens så blir man intressrad bara för dem visar upp riktigt mycket entusiasm. På så sätt har jag lärt mig mycket inte bara om livet men om vackra gamla rostiga VW-bussar...sussa gottigt. Kram E

ps. Tror dock jag lyckats få en båtentusiast att inte sälja båten. Lycka för mig då det ev innebär goa lugna och avkopplande dagar på sjön i sommar.

Ny(het)

Så, då var man ny på detta, eller ja nygammal, har bloggat på lunar innan. Men då jag känner mig aningens mer mogen så fortsätter jag här. En mycket god vän har tipsat mig om denna blogger så jag ska göra ett försök. Har denna E i min lur just nu.

Fortsättning följer...

Me..a never ending story!