...sprider sig i kroppen, känner hur det vill dra ner mig ännu mer, vissa dagar har man kraft att ta sig upp lite lite och sniffa på kanten till lyckligheten, men så nästa dag är man så långt nere så man inte ser ljuset längre...
Hur gör man för att komma upp och gräva igen det djupa hålet man kom ifrån? Hur stannar man ovanför ytan?
Inte ens en sån enkel sak att ta hand om en god väns katter klarade jag av, fick köra hem dem idag igen. Får åka dit och se till dem varje dag tills hennes pappa kan komma till undsättning. Dem trivdes inte hos mig tydligen, fast min egen katt hjälpte till en hel del för att se till dem inte trivdes.
Hur tar man sig upp...?
Ms E
skip to main |
skip to sidebar
2 comments:
Jag vet inte faktiskt. Men tror det hjälper att gå ut och gå i skogen eller nåt sånt. Fast det är ju det, det är ju svårt att ta sig för nåt sånt när man är deppig. Hoppas du hittar en väg snart i varje fall.
Kram!
Håller med Tomas där, promenader hjälper otroligt mycket och att bara släppa loss tårarna. Tillåt dig själv att vara nere ett tag, men försök sedan att vända tankarna till något positivt. För ju sämre man mår desto lättare är det att tänka "åhh vad synd det är om mig", fast det i själva verket inte alls är särskilt synd om en. Hoppas det blir bättre snart.. kram
Post a Comment