Läste igenom gamla bloggar här om dagen, läste om hur deppig jag var under en väldigt lång period. Märkligt hur det nu känns som om att det aldrig har hänt. Nu leker ju livet som aldrig förr. När jag ser tillbaka på den tiden så funderar jag på varför jag inte sökte hjälp i tid. Det var/är så otroligt många saker som skulle behöva bearbetas duktigt. Att dra en fin luskam genom alla funderingar och känslor som har uppstått dem senaste 14 åren. Jag sökte hjälp några veckor innan Max kom in i mitt liv, 2-3 månader efter så hörde vårdcentralen av sig, men då var man ju så upp över öronen nyförälskad och tyckte inte då man behövde någon hjälp. Många har skrivit i kommentarerna i min blogg och försökt stötta och det värmer otroligt mycket.
Men att behöva någon proffesionell att prata med tror jag att jag måste göra (igen) Har en underbar kurator i Eskilstuna, men henne får jag inte prata med längre då jag inte bor där. Jag är inte deprimerad alls, jag älskar Max och jag älskar vårat liv tillsammans. Däremot så kanske en kurator eller psykolog kan svara på hur det kommer sig man glider allt längre från sina föräldrar. Är det jag som gör fel är det därför dem inte hör av sig? Behöver även någon som förstår sig på hur det är att leva med en ständig sorg och saknad efter personer som rykts i från mig i förtid och kanske bringa förståelse i varför det blev som det blev.

Fick ett sms här om dagen som rörde mig nästan till tårar. Lova den sötaste lilla tösabiten skickade att hon saknade mig och ville att jag skulle komma och hälsa på. Och det ska jag bestämt försöka göra, får se vad storebror och svägerska har att säga om det.

Som många gånger förrut i min blogg så har jag hävdat att årets julklapp inte är prylar och sånt bjäfs, utan att man faktiskt talar om för dem man tycker om att man just tycker om dem riktigt mycket. Livet är skört...glöm aldrig det

God jul och gott nytt år alla goaste människor

Kram Evs

Lyckligt lottad =)

När jag var 14 år, fick jag reda på något som satte djupa spår i mig, nämligen att jag och min storebror inte har samma pappa. Som 14-åring har man väl redan en tuff period av att hitta sig själv och sin självbild, det blev en liten identitetskris för mig, och många frågor ploppa upp i mitt huvud. Fick veta att storebror hade två halvsystrar någonstans i Sverige. Min första tanke var ju "hjälp ska dem ta min enda storebror ifrån mig?" Detta rann väl ut lite i sanden med tiden, och att man blev äldre. Jag visste Claus hade varit och hälsat på dem, men lade inte allt för stor vikt vid det då. Den 25/9 var vi bjudna till bröllopsfest i Kjula, fick veta att Claus systrar även var bjudna. Blev en smula nervös, men mest förväntansfull faktiskt då jag såg att storebror såg väldigt mycket fram emot deras besök. Och oj vilken fest det blev =) En härlig blandning på folk och fä. Men det bästa av allt är att det känns som man har fått 2 härliga bonussystrar i Diana och Daniela. Tänker klamra mig fast vid dem så gott jag kan, för med tanke på hur bäst min storebror Claus är så kan dem ju inte vara sämre =). Jag har nu 3 "bästaste" syskon.

Jag snodde lite bilder från facebook som Daniela hade lagt upp, hoppas det är okej?

Överst: Dem härligaste brorsbarnen man kan tänka sig, nämligen Lova och Ella

Nr 2: Min finaste Max (bättre livskamrat är svår att hitta <3

Nr 3: Finaste Claus och Linda på deras bröllopsdag 2010-07-17

Nr 4: Daniela, Claus och Diana (min storebror och mina nya systrar)

Känner mig bara så lyckligt lottad =)

Bilhaveri

Den gröna fina Suzukin jag köpte i mars, har gått hädan. Något så ovanligt som en Kamkedja har gått av, och när den har gått av har den i farten slagit sönder stora delar av motorn. Då jag känner till mina rättigheter och skyldigheter så har jag lämnat in en anmälan till Allmäna reklamationsnämden, för jag hann inte ens ha den i 6 månader. Så en ny jakt på ett "åk" började, och resulterade i något jag aldrig hade trott jag skulle köpa. För det första en röd bil, och för det andra en Ford. Men men vi får se vad den går för. Håll nu tummarna för att ARN står på min sida och att bilförsäljaren rättar sig efter deras beslut.

Over and out, Ms Evs

Update

Att Gotland är en fantastiskt härlig ö är väl vida känt? Våran semester där var i alla fall galet underbar på alla sätt och vis, bästa semestern jag har haft på många år faktiskt. Tyvärr blev Max lite förkyld på ön men han var vid gott mod ändå =) Får säga tack till goaste Galin som skockade runt oss som en flock lamm och visade allt hon kunde och visste, samt för det härliga uppehället vi fick. Stort TACK! Tack även Budda för sällskapet, Loka och Fey för en trevlig kväll på Bistra Haren. Tack även till Edgar som sytt våra kläder, samt Candy, Kalle och Maya för härlig underhållning på Lammgillet på Bistra.

Är det så här livet ska levas?

...så vill jag absolut vara med för resten av livet =)

Nybliven sambo och jag njuter i fulla drag, livet är så gutt nu när det alltid finns någon att luta sig emot, någon som finns där villkorslöst. Visst har jag många goa vänner jag kan luta mig emot, men ni vet ju att det inte är riktigt samma sak, som med någon man verkligen älskar.

Vi hade en underbar midsommarafton för oss själva med gott att äta och dricka, samt en härlig filmkväll. Igår besökte vi Borås djurpark, där har jag inte varit på nästan 5 år så det var riktigt mysigt. Kvällen bar iväg till Per med tillhörande grillning, han ville ju så klart inviga den grill vi köpt till honom i födelsedagspresent, och oj vad gott det blev. Det lilla hingstfölet som stod i hagen fick sig även lite besök, så söta man bara vill ta hem dem till vardagsrummet och gosa lite =)

Mycket är även på gång, sikfest, 93 års-kalas, 31-års-kalas, gothia cup, sommartorsdagar, och vips så är det ju snart semester och då blire Gotland nästa.

En tanka bara: visst det är sommar, det är gott att gå barfota hemma i gräset och strosa och på stranden så klart, men när man ska besöka butiker eller restauranger tar man inte på sig skor då? Har i dag haft inne en bunt kunder barfota (finns en hel del flis, från tex pallar och sådant här inne på golvet) för att inte tala om tjejen på hamburgerrestaurangen Max som var barfota det tycker inte jag är okej det är ganska så ohygieniskt hua.

MsEvs over and out

Stulet från Gias facebook...

En av dem absolut bästa personerna jag vet har skrivit så här på sin Facebook och jag kan inget annat än att hålla med =)

Nästa gång du funderar på att inte lägga dig i ställ dig frågan: Om det inte är min sak vems är det då? Vems uppgift är det att vara medmänniska?

Ms Evs

Snurrar? jo det gör min värld ibland...

...på gott och ont. I skrivande stund är det ont, misstänker starkt jag har åkt på en släng sån migrän folk pratar om, först yrsel och sedan en galet jobbig huvudvärk som oftast sätter sig bakom något öga. Vad kan man göra för att avhjälpa detta?

På andra vis snurrar det på ett pirrigt och gosigt sätt. Max har då bestämt sig för att lämna sin trygga ungkarlslya i Gällstad för att bo i hop med mig =) Ser väldigt mycket fram emot det ska ni veta, äntligen får jag den där motvikten jag surrat om i tidigare inlägg, någon som hjälper mig så att inte bäddmadrassen hela tiden hasar ner på min sida =)
Självklart är jag galet glad i den förändring som är på väg att ske, något annat kan jag inte drömma om just... lyckan har funnit mig äntligen =)

Snart bär det iväg upp till Tuna med. Far har bestämt sig för att fira sin 60 års dag något senare än normalt (han fyllde i februari). Så första helgen i juni far jag och Max dit. Ska bli skoj att få visa honom vart jag har växt upp osv, för det blir ju första gången han åker med dit upp. Har inte varit i Tuna sedan oktober förra året det är lite för lång tid att inte hälsa på sina sötaste brorsbarn kan jag tycka, men men nu ska det bli av äntligen =)

Ont ont aj aj, over and out MsEvs