...i morse va skönt, för jag fick vakna självmant nästan, inga grannar som störde ingen som smsa eller ringde och ingen väckarklocka, nä fick vakna lugnt och skönt i min egen takt, nåväl med lite hjälp av en kelen kisse som tycker att matte minsan ska vakna nu. Inte så farligt hon lägger sig jämte mig på sängen på sin "hjärtkudde" och sträcker fram sin lilla tass och lägger den på min hand och jamar lite sött. Det är ett härligt uppvaknande må jag säga, kanske händer 1 av 100 gånger. Oftast är det någon granne som lyssnar på radio nått helt fantastiskt högt eller barn som tycker det är fascinerande att det ekar i trappen och testar detta frekvent. Någon enstaka gång kan det vara Gustav som tycker det är dags för en serenad, men knackar man lite på rutan på dörren till vardagsrummet så blir han tyst.
Nu har jag bestämt mig, jag kommer fara upp till Tuna till jul. Ska hälsa på G och den nya lilla familjen, och sen fira jul med min favorit nämligen lilla L. Åh va det sak bli kul, riktigt längtar nu.
Ensamheten börjar kännas för varje dag nu, Jag är liksom ingen dålig person, varför stannar då ingen hos mig? Och varför faller jag för fel sorts personer? Vill och kan verkligen inte vara ensam. Tycker det är öken...
Kram Ms E
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment