...ett mäktigt namn på en mäktig vovve. Har fått privilegiet att passa en väldigt fin och snäll vovve nu här i två dagar. Och hon är nämligen precis en sådan ras som jag önskat mig i alla år, nämligen Leonberger (blandat med lite annat) Men i mina ögon ser till största delen som en Leonberger.
Bullbaket gick fint igår, blev över 100 bullar så då ska väl S och dennes familj i tyskland bli nöjda. Somnade dock precis efter alla var klara, så idag har jag disken att ta tag i..hua.
Du envisas att be mig om hjälp, och jag envisas att hjälpa, varför? När jag vet att i slutänden får jag bara skit tillbaka. När o när ska jag lära mig?
Kanske är jultiderna men känslan av ensamhet växer sig allt större. Längtar så till på fredag då jag får träffa den delen av familjen jag gillar bäst. Men sen då? när jag kommer hem? vem ska jag då kramas med?
Håller fast vid att årets julklapp inte är någon elektronikpryl utan att bry sig om någon!
Take care
MsE
skip to main |
skip to sidebar
3 comments:
bullar är alltid nice =)
hoppas dem smakar :P
Förstår precis hur du känner dig, ensamheten gör sig ännu mer påmind när man varit iväg i ett sällskap man verkligen trivs i. Ta hand om dig, kramar.
juletid är itne viktig så för mg, men visst känner man av andan från alla, som ska mysa med nära o kära..
samtidigt står man ensam, mor o hennes kille far norrut, ja jobbar julaftonskväll...
vem ska ja äta julmiddag med?
och som hanna skrev, man känner sig exra ensam när man kommer från ett trivsamt sällskap, o är åter i verkligheten... så för vissa kommer ju känslorna efter julen först, medans vissa känner av det redan innan...
hoppas jobbet varit lugnt o bekvämt. take care
Post a Comment